Har jag varit lycklig ägare till Cecilia. Det har hänt massor med henne i hanteringen och mentalt.

 

Glömmer aldrig när jag skulle tränsa och hästen praktiskt taget bara går iväg med mig.. Herregud! Nu kan jag ha henne lös i gången och skulle hon ta en steg bara harklar jag mig eller nåt liknande så avbryer hon. 

 

 Hon högg och sparkade efter mig när jag borstade. Jag kände mig verkligen sämts i värden för jag ville att hon skulle tycka de var mysigt och skönt. Nu kan jag stå och pilla och borsta i timmar medans hon kopplar av och njuter.

 

Hon blev superorolig om man tog in henne undertiden de inte var några andra hästar i stallet. Bajsade 180 gånger, dansade runt, blev helt dyngsvett och hela hästen skakade. Skulle jag rida var de samma visa och de vara bara att göra de man skulle snabbt och sedan ut.På kvällarna när alla hästar var inne blev hon också orolig när någon häst kom och gick i stallet. Gnäggade högt och körde rundor i boxen.. Plågsamt att se att hon inte kunde ta de lugnt och vara trygg i sig själv..
Nu kan jag ta in henne när jag vill, en del dagar är hon fortfarande lite orolig, gnäggar lite efter de andra hästarna men inte så mycket mer. Men de flesta dagarna är hon helt lugn. Står och sover när jag gör i ordning henne. Så skönt!

 

Hon lämnade hur mycket mat som helst. Hon hade ju fullt upp med att ha koll på allt runt om kring. Öste runt maten i boxen och vägrade äta den sedan. Tror hon fick nästan 15 kg under ett dygn och jag mockade ut säkert 5-6kg varje dag.. Hängde jag in hönät åt hon jättedåligt och fick hon ut nåt på marken gick det inte att äta sedan.

Hon var tunn och inte ens under sommaren när hon gick på bete gick hon upp speciellt mycket och sen tappade hon när hösten kom igen..
Nu är hon jättematglad!! Vilket jag är så lättad över. Nu är hon faktiskt lite tjock och de är December!! Hon får 11kg och hon äter upp! Även krubban är ren vilket den inte var innan då hon ofta lämnade var kraftfodret..

 

Bästa av allt är att jag känner att jag kan hantera henne! När hon började stressa upp sig och flyga runt mig blev jag jävligt osäker! Röt jag i eller tog tag i grimskaftet gick hon uppåt och gjorde jag inget gick hon rakt över mig..

Men i går gick jag med henne + en hund på en smal grusväg som de kommer bilar på ganska ofta, mörkt och Cilla är överallt och ingen stans, snurrar och taktar och jag kände ingen stress och blev inte osäker alls!

 

Det är nästan overkligt vilken förändring de har blivit på henne! Men så ortoligt skönt och de hoppas jag att hon med tycket. Är jätteglad över allt som hänt och stolt över henne att hon änligen kommit till ro.

 

Bilden nedan visar rätt mycket tycker jag. Då menar jag inte bara att hon går bättre och jobbar bättre nu.

Den vänstra är som sagt mitt i sommaren och hon är tunn och knotig, spänt i steget och halsen är så smal att den knappt finns.. Det syns även tydligt att hon har långa bakben och är högre i bakdelen.

Den högra är mer avslappnad. Ett mer vilande steg. Hon har lite rumpa, lite mage och halsen har växt åt alla håll. Hon hade väldigt mkt underhals när jag köpte henne och den finns kvar lite men den sitter nästan en dm längre upp. Här tycker jag inte heller att de syns lika tydligt att hon är högre bak.